En familjefotograf i Stockholm och en nyfödd familj

Linda berättar:
Roger är själv fotograf. En riktigt duktig sådan. 
När Emma började prata om att hon gärna ville att vi skulle komma och dokumentera dem och deras första tid som föräldrar i en nyföddfotografering så förstod han inte först. Var inte hans bilder bra?
Emma förklarade att det var viktigt att hon fick den typ av upplevelse som hon visste att vi kunde erbjuda och att hon dessutom ville att Roger skulle vara framför kameran - inte bakom.

Jag kom hem till dem en söndag förmiddag och hängde där ett tag. Vi åt kanelknäcke och pratade om livet, om Rogers mamma och pappa som skulle komma med flyget från Mexico dagen efter och om undret att bli mamma o pappa. 
Vi pratade om hur de hade velat att Nils skulle vara en del av dem så länge och vi nuddade vid smärtan när han inte kom. Mest av allt så stannade vi i ögonblicken av insikterna att han var där nu. Kärleken de kände och hur de var supermamman o superpappan.

När jag gick så höll Roger mig i famnen länge. Sekunder längre än vad som är brukligt, och han viskade till mig - Jag älskar dig. Du är verkligen fantastisk.

Alldeles snart ska jag få hälsa på denna familj igen, denna gång med fyra underbara tavlor som ska hänga på väggen i vardagsrummet som påminnelser om deras otroliga band.